Innan vi ifrågasätter överproduktion, second hand-narrativ och svinn i modeindustrin behöver vi erkänna något viktigt:
Vi behöver fortfarande tillverka nya plagg.
Kläder
slits.
Kroppar
förändras.
Behov
ser olika ut.
Arbetskläder,
uniformer och funktionella plagg kan inte alltid ersättas av det som redan
finns
Problemet är inte att nya kläder produceras. Problemet är hur de produceras, varför de produceras och i vilka volymer.
Att
tillverka plagg av nya material är inte automatiskt oansvarigt.
Men
det kräver medvetna val:
Vilken
fiber används?
Hur
har den odlats eller producerats?
Hur
mycket vatten och energi har krävts?
Var
har den tillverkats?
Hur
länge är plagget designat för att hålla?
Hållbarhet handlar inte om perfektion, det handlar om målbild.
Vi behöver inte en bransch eller konsumenter som är hundra procent felfria. Vi behöver fler som gör så många medvetna val som möjligt, i stället för att inte göra några alls. Det mest skadliga är inte att vi gör fel ibland, det mest skadliga är likgiltighet.
Hållbart mode handlar inte bara om material som är hållbart framtagna, det handlar om ansvar, livslängd och att minska onödig volym.
Och det är här vi måste börja på allvar.
Vi behöver tala om överproduktion, om tyg som aldrig blir plagg, om kläder som används tre gånger och sedan slängs och om system som är designade för att producera mer än vi faktiskt behöver.
Vi behöver också ifrågasätta våra egna val.
Den här plattformen kommer inte att erbjuda enkla svar, den kommer att ställa obekväma frågor.
- Om volym.
- Om material.
- Om livslängd.
- Om ansvar.
För hållbart mode är inte en trend, det är ett vägval.
Kommentarer
Skicka en kommentar